Vi är ändå något överraskade över årets Augustpris som i den skönlitterära kategorin gick till Wijkmarks "Stundande natten" istället för favoriten "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg. Vad det sedan egentligen säger om de både böckernas kvalite är svårt att bedömma. Vi har inte läst Wijkmark, men vi upplever hans framtoning som en bildad, men något reaktionär, gubbe. Linderborg är mera cool, hon är kommunist och "Mig äger ingen" är en ypperlig bok. Den fick oss att gråta.
Det har spekulerats om att Linderborgs "Mig äger ingen" påminde för mycket om förra årets pristagare Susanna Alakoskis "Svinalängorna" och att det var till romanens nackdel. Det är lätt att se parallellerna- båda romanerna är skrivna av kvinnor ur arbetarklassen, och tematiken är hård barndom med inslag av missbruk i omgivningen. Augustjuryn kanske inte ville upprepa sig alltför mycket. Att ge priser till reaktionära men bildade gubbar däremot- it never seems to go out of style...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar